Men maktlösheten kan ta hur mycket energi som helst, jag väntar på ............. är för mig maktlöshet........ att inte kunna påverka..........
Maktlöshet över att invänta när FK säger att jag skall vänta ut till jag blir utförsäkrad och visst skulle jag kunna *bara* sätta mig ner och vänta in detta att bli utförsäkrad i maj i år och strunta i allt där emellan.
Men så kommer handläggaren på AF och vill att vi inte skall vänta utan sätta igång redan nu, vilket triggar igång mig något alldeles infernaliskt! För mig så är det kör för fullt ös, som gäller då........... Ja det klart jag vill prova, vill få mera pengar, vill ha ett jobb och känna mig helt fri och slippa FK o AF, så jag ser *bara* positivt och vill köra på.
Då när dom har satt igång mitt livshjul, med att säga att vi skall sätta igång, är för handläggaren 2tim/ vecka och för mig är det minst 3ggr/ vecka med 2tim/ dag helst och gärna lite till.
Då när hjulet startar så finns det ingen broms utan bara gas att öka tempot...........
Jag kan inte ena stunden ta det lugnt och frestas av att det finns en möjlighet och en öppning där framme när jag har en handl på AF som också vill köra igång, fast inte på mitt vis förstås.
Så kasten mellan att vara återhållsam enligt FK och nästan passiv, ligger inte alls mig i fatet.
Och i nästa sekund så är det möjligheter som öppnas, likt en julafton!
Dessa kast från att stilla mig och ta det lugnt och sedan sätta igång, är som ha en taskig motor som hackar sig fram i skutt och lägger av där emellan, men fram kommer man ju, ändå, men det blir så ryckigt och knyckigt och resan framåt blir inte alls så där behaglig som jag hade tänkt mig.
Tänker tillbaka på de 3 åren som har gått, GISSES så mycket dalar och toppar det har varit!
Ena sekunden har jag lust att ge upp och nästa sekund blir jag ihärdig och vill testa, prova, se om jag kan lyckas.......... Jag VILL lyckas, jag ser det positiva i allt och jag VILL prova......
Tänk om kroppen skulle godkänna och ge med sig, vilken Lycka det skulle bli för mig!!!
Idag får jag fånga stunden, nuet och njuta av det jag har runt omkring mig <3
Glitter Graphics
Känner så väl igen mig i din beskrivning. Det är svårt att stilla sig och ta det lugnt när man bara vill framåt. Och när man har det i sig att man inte vill känna sig lat utan man ska.... och då sitter man där man är. Inte lätt med livets vågskål. Må gott
SvaraRadera