En normal dag i min Fibrovärk

Vill dela med mig av hur en normal dag kan se ut och kännas med Fibromyalgi värk........

Jag har under natten vaknat några gånger av att det värker på olika ställen på min kropp och jag måste då flytta runt och fördela om trycket där jag nyss har legat så att jag får byta sida på min kropp för att avlasta min kropp och jag somnar om på nytt igen.

Vaknar tidigt på morgonen, många gånger för att min minsta dotter skall till skolan, men jag kan ändå inte ligga för länge i sängen då det gör för ont i kroppen.

Stiger upp ur sängen och nacken värker.... stretchar nacken från sida till sida för att tänja ut musklerna sakta men säkert.
Armbågarna och muskelfästena vid armvecken värker och jag försöker massera lite på armarna för att komma igång.

Går upp och sitter vid frukostbordet ett bra tag då jag inte kan stressa/ skynda på då kroppen för då går kroppen i strejk direkt och låser sig via mina muskler, så här måste kroppen mjukas upp sakta men säkert för att dagen skall bli så bra som möjligt.

Är det fuktigt utomhus som tränger in i huset (rånnigt kallar vi det för) så spänner sig mina muskler automatiskt och har jag tur så häver jag detta med att elda i vår braskamin, eller sätter på mig en kofta eller både och, det beror på min dagsform.

Jag vill ut och gå en promenad på förmiddagen, för att jag så gärna vill!
Jag vet att det är bra att röra på sig för kroppen skull, för musklerna skull och mest av allt för viktens skull.
Jag har provat att gå som vanligt med promenader, men kroppen lägger av efter några steg. Provat mig fram och testat Stavar och blev glatt överraskad, men fick bakslag av mera muskelvärk ( inte träningsvärk, för träningsvärk är skönt). Sist när jag fick så himla ont av stavgången så kändes det som någon hade slagit till mig med ett basebollsträ i nacken!!! Jag försöker då massera mig själv, få massage av familjen för att få musklerna att släppa från krampen som musklerna infinner sig i då. Vila musklerna och värme! Ja allt tar jag till och jag lovar för mig själv dyrt och heligt att jag skall vara snällare mot min kropp och vara tacksam för det jag har. Smärtan släpper i nacken efter 3 dagar och dessa 3 dagar har jag våndats över muskel och nervsmärtan!
Så just nu får jag göra uppehåll i promenaderna som jag så gärna vill gå på, för det rensar även luften i hela kroppen.

Dagen går med lite utomhus och inne, beror på vädret ute förståss.
Dagen består av att göra lite, sitta, stå och gå i lagom dos, inne för länge på någon position, för då värker det mera genast!!!

Sitter jag för länge vid datorn så blir mina händer iskalla, domnar och musklerna värker från nacken ner till fingerspetsarna.
Pratar jag i telefon, högst 10 minuter så domnar mina händer och jag måste byta telefonluren från ena sidan till den andra flera gånger om jag skulle prata med någon i telefonen. Värken stiger också ju längre jag pratar i telefonen.

Står jag för länge på samma ställe så värker det något fruktansvärt under fötterna och i benen samt bäckenet. Så hur smärtsamt det än är så måste jag då röra på mig eller lägga mig ner för att avlasta benen.
Att gå kan vara skönt, men en svår balansgång. Oftast blir jag så himla glad att få gå ut och gå, men bakslagen kommer blixtsnabbt och jag kan då inte här på landet sätta mig ner i väggrenen, dikeskanten för då kommer jag inte upp i värsta fall. Kroppen blir stel, musklerna värker så mycket mera, känns som eld i benen och under fötterna och skelettet känns som det håller på att vittrar sönder. Styrkan i benen och i armarna blir vid värre värk så mycket sämre och det är det.. styrkan med värmen och stelheten som gör det svårare att röra mig..... Hur mycket jag än vill, så strejkar kroppen då och jag kan inget göra!!!

Så dagen måste anpassas efter hur vädret är ute, min dagsform och även fördela mina rörelser som att stå, sitta, ligga, gå och stå skall vara i lagom mycket med stor flexibilitet och variation så att inget blir för länge av.

Eftermiddagen kommer och jag fortsätter så som dagen för övrigt har varit.

Har jag gjort något jag verkligen velat att göra för att mitt sinne skall må bra och för att slippa tänka på värk....
Jag älskar att fotografera ( ibland kan jag inte ens hålla i min lilla digitala kamera, för min värk och jag tappar styrka i armarna också) och jag gör det på bästa sätt och bästa förutsättningar. Ibland så kan jag stå och hålla i kameran som vanligt, andra gånger så får jag sitta på en stol och ibland får jag lägga kamerna på olika föremål som kan hålla kameran åt mig, när inte armarna klarar av detta eller när inte kroppen klarar av att stå upp.

Jag gillar väldigt mycket att måla tavlor ( men jag gör detta mest i perioder, men får akta mig för att måla för länge då jag får mer ont i armar och nacke, samt även rumpa och ben genom att sitta still på en stol. Även mina händer och armar blir iskalla och jag fryser väldigt om armar och ben då och då blir det förståss lättare för musklerna att gå i lås... kramp när jag blir kall.

Men det stora andningshålet är ju förstås Trädgården och dess arbete!!! Här sitter jag och pausar på en stol i solen och värmen mellan varven jag då går och petar lite här och där i jorden. När kroppen strejkar så får jag gå till stolen för att vila min kropp och för att fortsätta sedan när jag fått vila en stund.

Hade jag inte mina "Må bra göra sakerna" som jag kallar det för, så skulle jag inte ha mycket av livskvalité, då värken är ständigt påminnande i mitt sinne och i min kropp och gör så att jag kan bli utslagen i flera dagar, ja då skulle jag ge upp livet. För mig är det livsviktigt att få göra saker jag mår bra av, även om jag får betala dyrare pris ibland bestående av mer värk och stelhet.

Jag är en fighter på gott och ont, jag vill se det positiva och inte det negativa!!! Det betyder att jag oftast gör saker som jag mår bra av, men som kroppen inte alltid gillar och då får jag bakslag som så många gånger förr.

Jag vill inte låta smärtan få ta överhand och få styra min kropp och mitt sinne. Skulle jag tänka på smärtan som den verkligen kännas......

Så skulle det vara smärta i mer eller mindre styrka i 24 timmar om dygnet, med iskalla armar, händer och ben/ fötter, det gör ont att sitta, det gör ont att gå, det gör ont stå, det gör ont att ligga. Ju mer värk jag har desto mer kan det bli kallt i mina kroppsdelar eller så värker det så att det brinner i mina kroppsdelar, som jag hade eld på min kropp. Stelheten som gör det svårare att röra mig kommer ju mer värk jag har. Styrkan i mina muskler försvinner ju mer värk jag har och när jag tappar styrkan i armar,händer och ben så är det svårare att resa på mig, komma igång och gå, svårare att hålla i saker med händerna och jag tappar oftare saker ur händerna.
När jag får mera värk så går alla signaler inåt i min kropp och jag får svårare att lyssna på vad andra säger direkt till mig eller runt omkring mig, vilket gör att det är svårare att föra en talan eller svara på någon som pratar med mig. Oftast så tror människor i min omgivning att jag hör dåligt, men jag är så koncentrerad av att fokusera på det goda när kroppen strejkar för fullt.
Värst är det när jag får så himla ont i nacken, som om någon hade slagit mig med basebollsträ, hårt hårt. Smärtan är obetalbar och rädslan att få tillbaka nervsmärtan längst upp, vid första nackkotorna är en total skräck!



Glitter Graphics