onsdag 2 november 2011

Tankar och känslor

Hejsan Alla bloggare och läsare ;)

Det har varit ett uppehåll här på bloggen för jag har läst böcker och åter böcker vilket inte är vanligt ;)
Eftersom jag jobbar med mig själv och med mitt inre för att kunna bli bättre i kroppen och njuta av livet lite mera så.......... har jag sjunkit in i soffan och läst böcker som givit mig en del Aha upplevelser eller mera tankar och funderingar kring detta.

Alla de böckerna jag har läst går ut på att man skall utvecklas som människa och så positiv som jag är så är jag alltid öppen för nya saker och då jobba med mig själv och min utveckling.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
FÖRORD OM DOMESTICERING.

De vuxna omkring oss fångade vår uppmärksamhet och matade in information i våra sinnen
genom upprepning. 
Det är så vi har lärt oss allt vi vet. 
Vi har lärt oss hur vi ska bete oss i samhället: vad vi ska tro eller inte tro, 
vad som är accepterat eller inte accepterat, vad som är bra och vad som är dåligt, 
vad som är vackert och vad som är fult, vad som är rätt och vad som är fel. 
Alltsammans fanns där redan – all kunskap, alla dessa regler och föreställningar om hur man ska bete sig i världen.

Du valde inte att tala det språk som är ditt. Din religion och dina moraliska värderingar är inte ditt val
– de fanns redan innan du föddes.
Vi får aldrig tillfälle att välja vad vi ska tro eller inte tro. 
Vi väljer aldrig ens den mest obetydliga av dessa överenskommelser. 
Inte ens vårt eget namn har vi valt.

Barn tror på allt de vuxna säger. 
Vi är överens med dem och vår tro är så stark att trossystemet styr hela vår livsdröm. 
Vi valde inte dessa dogmer och kanske revolterade vi mot dom, 
men vi är inte tillräckligt starka för att vinna detta uppror. 
Resultatet blir att vi underkastar oss dogmerna, de blir till en överenskommelse.

Denna process kallas domesticering av människor.

Vi tränar våra barn som vi älskar så innerligt ungefär på samma sätt 
som vi tränar vilket domesticerat djur som helst: med ett system av straff och belöningar. 
Man säger till oss: ”du är en snäll pojke” eller ”du är en snäll flicka” när vi gör som 
mamma och pappa vill att vi ska göra. 
När vi inte gör det är vi en ”stygg pojke” eller ”en stygg flicka” 
När vi satte oss upp mot reglerna blev vi bestraffade, när vi lydde fick vi belöning. 
Snart blev vi rädda för att bli bestraffade men också för att inte få någon belöning. 
Belöning utgörs av den uppmärksamhet vi erhåller från våra föräldrar eller andra människor som syskon, lärare, och vänner.

Alla våra naturliga anlag går förlorade i domesticeringsprocessen.
 Domesticeringen är så stark att vi vid en viss tidpunkt i livet inte längre
behöver någon som domesticerar oss. 
Vi har blivit så väl indoktrinerade att vi sköter domesticeringen själva. 
Den inre domaren använder det som står i vår lagbok för att döma allt vi gör och inte gör, 
allt vi tänker och inte tänker, allt vi känner och inte känner. 
Varje gång vi gör något som strider mot lagboken säger domaren att vi är skyldiga, 
att vi måste straffas och att vi borde skämmas. 
Detta inträffar många gånger om dagen, dag efter dag, år efter år.

Hur många gånger betalar vi för ett enda misstag?
Svaret är flera tusen gånger. 
Människan är den enda levande varelsen som betalar tusen gånger för samma misstag. 
Andra betalar en gång för sina misstag. Men inte vi. 
Vi har ett effektivt minne. 
Vi begår ett misstag, dömer oss själva, finner oss skyldiga och straffar oss. 
Om det finns något som heter rättvisa, då är det nog med det. 
Vi behöver inte göra det på nytt. Men varje gång vi minns dömer vi oss själva om igen, 
ifall vi är gifta påminner även vår make/maka oss om misstaget så att vi kan döma oss 
själva igen och finna oss skyldiga igen. 
Är det rättvist? 

Hur många gånger tvingar vi vår make/maka, våra barn 
eller våra föräldrar att betala för samma misstag? 

Varje gång vi minns misstaget klandrar vi dem på nytt 
och sänder dem allt känslomässigt gift som vi känner inför orättvisan, 
och sedan tvingar vi dem att åter betala för misstaget. 
Är det rättvist? 
Domaren inom oss har fel eftersom trossystemet, lagboken är fel. 
Hela drömmen är baserad på en felaktig lag. Nittiofem procent av de uppfattningar 
vi har lagrade i sinnet är inget annat än lögner, och vi lider för att vi tror på allt detta.

Under domesticeringsprocessen gör vi oss en bild 
av vad perfektion är så att vi kan sträva efter att duga. 
Vi skapar en bild av hur vi bör vara för att bli accepterade av alla: 
Vi försöker alldeles särskilt göra dem till lags som älskar oss: 
mamma, pappa, syskon, lärare, vänner. 
Genom att försöka bli så bra att vi duger åt dem skapar vi oss en bild av perfektion, 
men vi passar inte in i den. 
Vi skapar denna bild, men den är inte verklig. 
Vi kommer aldrig att bli perfekta enligt den. Aldrig! 
Efter domesticeringen handlar det inte längre om att duga åt någon annan. 

Vi duger inte åt oss själva eftersom 
vi inte passar in i vår egen bild av perfektion. 
Vi kan inte förlåta oss själva att vi inte är vad vi vill vara, 
eller snarare vad vi tror att vi bör vara. 
Vi vet att vi inte är vad vi tror att vi förmodas vara 
och då känner vi oss falska, frustrerade och oärliga. 
Vi försöker gömma oss och vi låtsas vara något som vi inte är. 

Resultatet blir att vi känner oss overkliga och sätter på oss sociala masker 
för att andra inte ska märka det, eftersom vi är oerhört rädda för 
att någon annan ska upptäcka att vi inte är vad vi låtsas vara. 
Vi dömer även andra vi möter enligt vår bild av perfektion 
och naturligtvis når de inte upp till våra förväntningar.

Det finns tusentals överenskommelser du har ingått med dig själv, 
din livsdröm, samhället, gud, dina föräldrar dina syskon, din äkta hälft, dina barn. 

Men de viktigaste är dem du har ingått med dig själv. 
Med dessa överenskommelser talar du om vem du är, 
vad du känner, vad du tror och hur du ska bete dig..
En enda överenskommelse utgör inget stort problem, 
men vi har många överenskommelser som orsakar oss lidande 
och gör att vi misslyckas i livet. 

Om du vill leva ett liv fyllt av glädje och tillfredställelse 
måste du fatta mod och bryta de överenskommelser som är grundade 
på fruktan och göra anspråk på din egen kraft. 

De överenskommelser som uppstår ur fruktan kräver att vi gör av med en massa energi, 
men dom som kommer av kärlek hjälper oss att spara och till 
och med få mer energi. 

Om vi kan se att det är överenskommelserna som styr vårt liv 
och om vi inte tycker om vår livsdröm, måste vi ändra på överenskommelserna. 

När vi äntligen är redo att göra detta finns det fyra mycket starka överenskommelser 
eller grundstenar som hjälper oss att bryta de överenskommelser 
som alstras av fruktan och som lakar ur vår energi. 

Varje gång du bryter en överenskommelse får du tillbaka all den energi du lade ner 
på att åstadkomma den. 

Om du godtar dessa fyra nya överenskommelser kommer de att ge dig så 
mycket egen kraft att du kan förändra hela ditt gamla system av överenskommelser. 

Du behöver en mycket stark vilja för att anta 
de fyra överenskommelserna, dina nya grundstenar. 

Men om du kan börja leva ditt liv med hjälp av dom kommer ditt liv 
att genomgå häpnadsväckande förändringar. 

Istället för att leva i en helvetesdröm kommer du att skapa en ny dröm –
en egen himmelsdröm.






DEN FÖRSTA ÖVERENSKOMMELSEN: Var sann i ditt tal.
Den första överenskommelsen är den viktigaste, 
men också den svåraste att hålla fast vid.
Ordet är det mest effektiva redskap du har som människa. 
Det är ett magiskt redskap. 
Men ordet är som ett tveeggat svärd. 
Det kan skapa en oändligt vacker dröm eller förstöra allt omkring dig. 
Den ena eggen är när ordet missbrukas, vilket åstadkommer ett helvete på jorden. 
Den andra eggen är när man är sann i sitt tal, 
vilket enbart skapar skönhet, kärlek och ett himmelrike på jorden. 

Beroende på hur du använder orden kan de antingen befria dig 
eller förslava dig ännu mer än du förstår. 
All magi du äger grundar sig på orden. 

Dina ord är ren magi, och missbruk av dem är svart magi.

VAR SANN I DITT TAL är den första överenskommelsen du bör ingå om du vill bli fri, 
om du vill bli lycklig. 
Använd orden rätt. 
Använd orden för att dela med dej av din kärlek. 
Använd vit magi och börja med dej själv. 
Tala om för dej själv hur underbar du är, hur fantastisk du är. 
Tala om för dej själv hur mycket du tycker om dej. Använd orden för att bryta alla de där små ynkliga överenskommelserna som plågar dej.

DEN ANDRA ÖVERENSKOMMELSEN: Ta ingenting personligt.
Om någon framför sin åsikt till dej med orden:
”usch vad tjock du är” ska du inte ta det personligt, 
eftersom sanningen är den att personen i fråga är sysselsatt med sina egna känslor, uppfattningar och åsikter: 
Den personen försökte sända sitt gift till dej och 
om du tar det personligt tar du emot giftet och det blir ditt. 
Om du tar det personligt sväljer du DERAS 
känslomässiga sopor och så blir det dina sopor.

DEN TREDJE ÖVERENSKOMMELSEN: Ta ingenting för givet.
Vi har en tendens att ta allt möjligt för givet. 
Problemet med att ta saker och ting för givna 
är att vi tror dem vara sanning. 
Vi skulle kunna svära på att de är verkliga. 

Vi tar för givet vad andra människor tänker eller gör
– vi tar det personligt – och sedan klandrar vi dem 
och reagerar med att sända dem känslomässigt gift med vårt tal. 
Det är anledningen till att vi tigger om bekymmer varje gång vi tar något för givet. 

Vi tar något för givet, vi missförstår och har till slut 
skapat ett helt stort drama i onödan. 

Det är alltid bättre att fråga än att ta något för givet 
eftersom det senare bäddar för lidande.

DEN FJÄRDE ÖVERENSKOMMELSEN: Gör alltid ditt bästa.
Ditt bästa förändras även med tiden. 
Allteftersom du bygger upp livet kring de 
fyra nya överenskommelserna, grundstenarna, 
blir ditt bästa bättre än det varit tidigare.
Oberoende av kvalitet ska du fortsätta göra ditt bästa 
– varken mer eller mindre.

Om du anstränger dig alltför mycket för att göra 
mer än ditt bästa gör du av med mer energi än nödvändigt, 
till slut räcker inte ditt bästa. 

När du går till överdrift lakar du ur din kropp och motarbetar 
dej själv så att det tar längre tid att nå målet. 
Men om du gör mindre än ditt bästa utsätter du dej 
själv för besvikelser, självkritik, skuldkänslor och ånger.

Så gör bara ditt bästa, med det du har, där du är just nu.


KÄLLA: Don Miguel  Ruiz "Fyra grundstenar till ett bättre liv" 
















Mina efterord.

Jag tycker sådant här är jätteviktigt!!! För VEM vill jag vara glad för och känner jag mig tvungen att säga ja till något jag egentligen inte vill?? Tål att tänkas på!!! Kan också säga att jag gått kurs som HälsoCoach där detta också kom upp och hur vi egentligen mår och hur vi påverkas av andra, så jag har nu läst några böcker men ALLA har samma meddelande till Oss ALLA där ute. Var rädd om Dig!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar